Hemtentan är klar och inlämnad. Jag firade detta med ett besök hos världens bästa frissa, hade dessutom turen att ta en lunch med henne också. Nu är luggen som den ska, håret är rött igen och jag har lämnat hårnålarna hemma.

Hade en jättetrevlig helg som jag spenderade med gamla vänner. När vi satt där, i bilen mitt i natten tänkte jag på hur mycket allting har förändrats. För sju år sedan var vi de som åkte på trimmade mopeder på tipsrundan för att sedan kunna åka hem och äta bullar. Vi var dem som hängde ihop i vått och torrt. Idag sitter vi här, med olika mål i livet. Någon jobbar häcken av sig, någon har stora mål och idéer för framtiden och jag pluggar på universitetet. Om jag hade kunnat se in i framtiden då vi gick i 9an hade jag nog skrattat åt oss nu. Vi skulle alltid hänga ihop, idag ses vi mer sällan än ofta. Men ibland passar allt, ibland tar vi oss tiden att umgås tillsammans som om vi fortfarande var 15 år. Vi är lika töntiga som då, vi sjunger samma låtar och skämtar om samma saker.

Nu sitter jag på NUS och väntar på bussen hem, jag ska hem och bara vara ledig i en hel vecka.
Jag ska mysa ner mig i vår soffa och se gråtvänliga romaner, jag ska gå långa promenader om vädret tillåter.
Jag ska kramas och sova, ja, det ska jag göra.

"You got a fast car
We go cruising to entertain ourselves
You still ain't  got a job and I work in a market as a check-out girl
I know things will get  better
You'll find work and I'll get promoted
We'll move out of the  shelter
Buy a bigger house and live in the suburbs"