Igår var det dansgala, och vilken dansgala sen.
Jag hade en grym kväll tillsammans med vänner som man känt länge och fick möjligheten att diskutera gamla minnen med. En kväll med nyfunna vänner och vänner som man ser allt för sällan. Det kanske blev lite för mycket vin för vissa, lite för mycket regn enligt några och lite ont i fötterna för de flesta. Det är sådant som hör den årliga dansgalan till och som gärna får göra det.

Nanne Grönvall underhöll på utescenen, vi hann precis till Håll om mig. Släpp inte taget om mig.
Elisas och Streaplers underhöll i danslogen och där spenderade vi största delen av tiden.

Kvällen var en underbar blandning av vitt vin, skinnjackor, kramar, tryckare, gamla minnen, vackra människor och massa massa sång.

Nu är Storumandagarna över och det är ett år till nästa gång. Tur att ett år går fort.

Det åskar ute, jag såg nyss blixten. Jag hann räkna till tre potatisar innan det mullrade. Den är nära.