Nu börjar det vara ungefär en evighet sedan jag uppdaterade bloggen sist! Jag ber om ursäkt. Det har varit julståhej och lovståhej ett tag nu, det är min enkla ursäkt. Jag har inget att skriva om i alla fall, jag uppdaterar mest för att ni ska sluta tjata.

Ikväll bär det av till Tärnaby för att fira nyår! Vi blir 6 tjejer som ska bo i en stuga, det blir intressant att se hur detta slutar. Önska oss lycka till!

Det känns skönt att det är nyårsafton, det är början på något nytt. Man lovar saker hit och dit och tänker att " iår, iår ska det bli annorlunda, 2009 blir ett bra år" När 2009 är slut är man ändå inte nöjd, då hoppas man förmodligen mer på 2010. Trots det ger nyårsafton något slags hopp, trots att man vet att man ändå inte kommer hålla sina nyårslöften och att 2009 kommer innehålla minst lika mycket skit som 2008. Men så ska man inte tänka, man ska tänka framåt och ta dagen som den kommer. Varje dag har nya möjligheter och vi gör våra val. Vi måste göra val.

Så nu måste vi hjälpas åt att göra 2009 till det bästa året någonsin! Tänk positivt, för vi vet alla att allting löser sig tillslut. Det kommer vi inte ifrån, livet går vidare trots alla motgångar!

Så nu har jag skrivit en rad eller två och jag bjuder på en bild på Alfred, en på Tilde och en på Jesper. Varsågoda! ;)

Gott nytt år på er! 2009 blir kanongrett!

Vår datasal är en egen liten kultur. Vår datasal har nästan en egen religon. Man kan inte undvika att känna lukten av wc3 och fikabröd när man kommer in och du är fullkomligt döv om du inte hör ljudet av CS.

Jag sitter nere i hörnet och studerar miljön här inne. Jag ser sex killar som pratar på ett fackspråk som jag inte förstår, de spelar något nördigt dataspel som jag inte ens vill förstå, det kallas wc3 - warcraft 3, så långt har jag förstått. Jag ser två tjejer också som försöker sig på Cs, som skriker högt när de blir dödade. Det pallar säkert inte trycket, utan lägger snart av när de börjar drömma mardrömmar om lången och deras colt.  

Jag stoppar in hörlurarna i öronen och startar Ipoden. Jag orkar inte höra på deras dödsrop längre. Jag orkar inte höra vilka skitvapen de har. Jag vill inte veta hur killarna ligger till i wc3. JAG VILL INTE VETA VAR ERA SOLDATER HÅLLER HUS!!! Kötta på bäst ni vill bara ni lämnar mig ifred, men ni får gärna ge mig ert guld.

Nu är jag redo på alla hatbrev jag kommer få  nu när jag kallat WC3 för nördigt. Bring it on Baby, im ready!

Nu är vi hemma igen efter en vecka i Malmö. En 100 % snöfri vecka. Vi hade vår första gröna lucia och vi sjöng julsånger när vi studsade runt på gröna gräsmattor.

Vi hade en trevlig vecka trots frånvaro av all snö. Vi bodde mitt i smeten i Malmö. Jag och Johanna tog en tur över till Danmark med Micke och Micke också. Det är inte varje dag man får chansen att tvärfara över till Köpenhamn.

Så nu har jag legat i soffan under filten med mina pepparkakor och sett Winnerbäck-filmen. Filmen värmde verkligen och jag förstod inte att den mannen faktiskt skrivit några rader på ett kort till mig. Tack Petter och tack Lasse. Det är skönt att låsa in sig ibland och bara tänka på sig själv. Det är skönt att få vara smutsig och lat ibland. Det är skönt att gå runt i lägenheten och prata med sig själv utan att någon kan höra dig.

Jag har blivit moster igen. Det är verkligen världens bästa känsla. Nu längtar jag bara tills jag får träffa honom. Jag längtar till jul så att man får pussa och krama det lilla livet :)

Malmö here i come!









Nu bär det snart av på riktigt, allt blev helt annorlunda nu men det blev en rolig resa med två av mina absolut bästa vänner. Det ser jag fram emot!

Nu ska jag hoppa in i duschen sen ska jag skriva ett tre mil långt mail.

Imorgon bär det av till Malmö, resan blir kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig, men jag försöker hålla humöret uppe och se positivt på det. Imorgon klockan 17:55 lämnar jag Ebbe, min nya gitarr hemma, då går bussen. Önska oss lycka till. Ni vet kanske hur det kan gå när tre tjejer ska leva tillsammans en vecka. Bli inte förvånad om vi kommer hem med blåögon, sönderslitna kläder och aningen tunnare hår.


I fredags var det kalas och det blev en superhelg som jag firade med natur, teknik, samhälls och några till, jag kan inte säga annat. Vi är en bra grupp som funkar bra tillsammans, synd bara att vi kommer på att göra detta sista året vi går i samma klass. Bättre sent än aldrig antar jag. Tack allihop, än en gång!



ROCK ON!!