Idag har jag sovit nästan hela dagen, det var riktigt skönt måste jag säga.
Igår var det Talletull och jag åkte dit med världens bästa sällskap.
Jag fick dansa med Maggan och jag träffade massa trevligt folk.
Jag "buggade" med Larsson, eller följde med som en vante snarare.
 
BBB - Brudar Bärs och BMW.

You're a liar, you're a cheater, you're a fool
Well that´s just like me yoohoo

Klockan är tio över nio, och nu hade jag tänkt kvälla - Jobb imorgon.

Det finns så mycket jag skulle vilja att jag gjort annorlunda.
Jag ångrar ingenting.
Jag önskar att jag vore bättre på att säga nej och ifrån.
Jag är nöjd över den jag är.

Jag vill både ha kakan kvar och äta den..

Jag är lycklig.
Jag hittade nyss en låt där Tori Amos sjunger med Damien Rice.

Jag vet inte varför jag skriver.
Jag vill nog bara... Skriva.
Jag borde skriva vad jag tänker.
Ingen kanske ens läser, men ändå.

Jag vill kunna måla, eller spela piano.

Jag skulle kunna åka till andra sidan jorden för att höra Tracy Chapman spela The promise igen.

Jag skulle vilja ha ett hus vid vattnet, med ett eget musikrum.
Där skulle det finnas en röd, blank flygel.
Jag måste lära mig att spela på den.
Jag skulle ha en schäferhane som förstod mig.
Jag skulle sitta på min altan och spela gitarr.
Jag skulle gå ner till vattnet och kasta sten.

Jag ska hem till Mamma och Pappa nästa helg.
Jag längtar.

Nu börjar min semster lida mot sitt slut, men ja ä int bitter.
Det ska bli skönt att komma tillbaks till vardagen igen.
Helgen bjöd på mysigt sällskap och Arvingarna i Villhemina.
Det är samma sköna känsla som att sväva, det är stunder som gör livet värt att leva!

Snart kommer Maggan hit för att färga mitt hår och umgås.

Musiken är mitt liiiv..

Idag är det söndag och jag känner mig inte på topp.
Har sovit i soffan en stund, har legat där hela dagen faktiskt.
Jag vill göra om här hemma, sätta upp hyllor och tavlor så att man kan trivas,
men jag kan inte själv.
Det är mulet och kallt ute.
Melissa Horn har en fantastiskt vacker röst.
Är det verkligen så långt till Jokkmokk?
Om jag har någon semester nästa sommar, så ska jag spendera fyra veckor i London.

Tror allt att jag ska lägga mig på golvet och lösa korsord.

Idag sa jag hejdå till Lisa på busstationen. Det känns motigt att de flesta av mina vänner har flyttat och att man ses allt för sällan.

Lisa har alltid varit en av mina bästa vänner.

Hon har alltid svarat i telefonen när jag varit i behov av en pratstund.
Hon är med om så konstiga grejer att mitt liv verkar normalt, skönt.
Hon bakade negerbollar och ställde i kylen när jag var riktigt deppad.
Hon förstår mig och vet hur man får mig på bra humör igen.
Jag älskar att vara i Lunkan med henne och berätta allt.
Hon är alltid sig själv, vilket jag beundrar henne för.
Jag minns hur vi brukar sjunga tillsammans.
Lisa kommer alltid vara en av mina bästa.

Jag saknar dig Lisa, du är alltid så långt bort.

Kram Din Tåsse

Nu är vi hemma igen efter några dagar i Björnvad och Strängnäs.
Glenn fick skjuta sig en råbock, och jag fick se vildsvin.
Jag följde med för att smyga på gris, men det blev ingen utdelning.
Jag har träffat två otroliga människor.
En mysig vecka med vin, god mat och mycket gott sällskap.
Jag tog med mig mina tre jägare och snabbshoppade i Eskilstuna.
Vi åt kräftor för första gången.

Sitter hemma och lyssnar på låtarna från Glee och känner mig hemskt slö.
Idag åkte Åsa och barnen hem till sitt.
Mamma och Pappa är i Lumnien och jag längtar dit.
Snart åker vi till Strängnäs, hoppas man får se något svin!

Nu ska jag gå och duscha :)

Nu börjar min första semestervecka lida mot sitt slut, men den har varit helt underbar.
Jag har varit hos Storasyster och myst med henne och hennes två barn.
Att vara moster är det bästa som finns!

Nu har jag gjort lite förändringar på bloggen, inte helt nöjd men den får duga.

Disken måste diskas, golven måste dammsugas
men just nu känns det som att jag struntar i det.

Nu ska jag gå och se om Larsson har vaknat.

Det är roligt att sitta på sidan av och se två svenska kulturer krocka.
En äldre kvinna från Pauträsk står på busstationen och pratar med en man från Stockholm och man kan tydligt se hur han undrar över var han har hamnat.
Den äldre kvinnan har en gäll röst och en märkbart norrländsk dialekt och andas knappt mellan orden.
Mannen nickar och håller med i allt hon säger, men delar inte med sig av sina tankar.
Hon pratar om besinpriser och om allt regn som kommit i sommar, han försöker hitta en lucka för att kunna smita undan.
Han bor i en folktät stad där folk går förbi varandra utan en tanke på var de är påväg.
Hon bor i en by där man pratar med de som väntar på bussen, när de kan vara de enda människor man träffar under dagen.
Han ska flyga tillbaks till sin stad, från hålan där han träffade tanten med den gälla rösten.

Jag sitter på sidan och tittar på.