Klockan som jag inte orkat ställa om är kvart över två.. Så klockan är alltså kvart över ett just nu. Klockan var ungefär tio över ett när jag fick ett otroligt sug efter pepparkakor och mjölk. Av en ren händelse så råkar det stå en burk med Nyåkers på tv'n. Så fort min nattliga underhållare loggat ut från msn tog jag tillfället i akt och sa högt till mig själv:

" Nejmen Sara, klockan är tio över ett, på natten! Då ska man inte äta pepparkakor, det vet du väl ändå! Dessutom är det bara oktober". Men rebell som jag är, så tog jag min (Johannas) mjölk och mina pepparkakor och slog på Tv'n. Det var reklam, jag smällde i mig ett XX antal pepparkakor, det var fortfarande reklam, samma reklampaus. Jag måste erkänna att den sista pepparkakan knackade jag sönder i hopp om att få tre bitar och önska mig något, men nej mitt hjärta gick i tu.

Jag är en jäkel på pepparkakor, så om jag kommer på besök, ge pepparkakorna till någon med muskler och tjurskalle. För när jag är i farten går inga pepparkakor säkra!

På tal om grädden, grädden på moset, vafan säger man det för? Mos med grädde, vem fan äter det? :-O

Hampus tänker nog lite längre än oss andra, han borde ha en eloge för hans konstiga funderingar. För om han inte tänkte på det, vem skulle göra det då?

Jag känner mig aningen frustrerad.
Här sitter jag, halv tre en lördagnatt och är lagom trött.. Jag tittar ner på mitt tangentbord och vad ser jag?! Jo, den enda tangent jag saknat på mitt tangentbord, en sån där smart knapp som finns på vanliga tangentbort, men som jag tänkte att de tagit bort på de bärbara datorer, eftersom alla inte är så smarta och använder den. Jag är beroende av den... Här har jag suttit och svurit över den saknade tangenten i ungefär två år, och här sitter jag, halv tre en lördagnatt och hittar den!!

Godnatt på er..

Se vem man hittar här?
Snälla du hemlis, vem är du? :)

Innan jag somnade igår hade jag en riktig funderare, problemet är bara att jag inte minns vad jag funderade på. Jag minns att jag tänkte att jag skulle skriva upp det i bloggen idag, men det gick ju inte så bra när jag inte minns vad det var.

Nu sitter jag här på skolan, med banankräm fulla käften och med en skrikande Blondie bakom mig. Jag var hos tandläkaren och lagade ett hål idag, utan bedövning! En applåd för mig! De fick behandla mig som ett barn för att jag inte skulle börja grina, hon som är som assistent, sa att att ett av mina tandtroll hade en röd keps och sprang i en välda fart från borren, för att rädda sitt blåa skinn. Då började jag skratta istället och höll på att svälja Kalle Anka-sugen...
Självklart tjatade de på mig, att jag måste använda tandtråd! Jag är påtok för dålig på att ta hand om tänderna, jag göder mina tandtroll istället!



Det var kul att ni ville skriva att ni läser min blogg, synd bara att vissa av er var anonyma. Det hjälpte ju inte mig direkt! Och synd bara att så många var blyga och inte skrev alls ;)

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet'
och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna


O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visa' sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick
där ifrån

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och du somna' den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
O om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt,
o om nån att beröra
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten -
jag liksom föll över kanten

Så kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat

För så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne någon annan stans

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
här sitter jag och baddar såren med salt
det går åt helvete med allt

Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...

[Kom änglar - Lars Winnerbäck ]