Nu har jag suttit med en filosofiläxa. Snälla ni, lova mig att inte läsa filosofi. Nu kan jag allt tala om för er, att det som finns existerar, och det som inte existerar nu kommer inte existera imorgon eller på torsdag. Allting flyter och jag har snart slitit av allt mitt hår.

Mamma skrattade åt mig när hon fick höra vad jag skrivit om varför jag inte har någon åsikt. Men jag har faktiskt ingen åsikt alls. Jag har nog att tänka på mina egna problem, jag stuntar i vad Platon tyckte, eller om Arisoteles var ful och hjärntvättare.

Nu ska jag lägga mig och sova och drömma om det som finns i min idévärld, jag vet bara inte om att det finns där riktigt, jag måste plocka fram det först.

Det här har inte gjort mig klokare, snarare knäpp.

Puss Platon