Idag jobbade man mellan tolv och fem, jag sov alltså till elva, en skön men dåligt betald dag. Disken står på diskbänken och ropar på mig, jag kan knappt bärga mig. Jag har satt upp lite Winnerbäckgrejer i sovrummet idag också, Glenn kommer verkligen förstå varför, för det är så fint! Tekoppen framför mig är påtok för tom, men samtidigt är det för långt till köket för att jag ska orka koka mig en ny kopp. Livet gör det inte enkelt för mig.

Det ligger en hög räkningar bredvid den tomma Tekoppen också, jag längtar inte tills jag måste ta tag i dem. Kontot gapar tomt. Som tur är kommer löningen på Torsdag, lika fort kommer den vara slut. Livet är verkligen inte enkelt alla dagar.

Jag saknar Alfred, Tilde och Jesper. Jättemycket.

Nu har man börjat landa efter helgen i Rödingfors och vardagen är igång igen.
Jag hade en hemskt rolig helg, det var länge sedan jag skrattat så mycket.



Glenn stod för kärleken och värmen, Björn stod för att vara den enda som lyckades fastna i en bäck. Jenny stod helt klart för de flesta fastkörningarna, Madde låg nog rätt bra till hon också. Annars var Madde en bra vän att dricka lite vin med, och klaga på livet. Ante var så snäll att han drog runt med mig på skotern hela helgen, ingen lätt uppgift. Jonas stod för många skratt, min vän Svevia gjorde ett kanonjobb som kock också, medan jag dukade bordet, sjöng och kokade en hel gryta spagetti för mycket.



Annars var helgen hemskt mysig. Madde sänkte jonas med baylis och en pava vin. Helgens problem stavades M a adde adde E ;) Jenny hade en hemskt snygg morgonfrilla. Jonas snarkade lördag natt så man knappt kunde sova, man var chockad.. Självklart såg vi lite OS också, och det pratades en hel del skidor.
Inte lika chockad.
Vi fikade en del och åt en del gotta. Vi myste i soffan och somnade nästan. Vi spelade inga spel alls, det var bara jag som var taggad. Jennys skoter gav upp, så Ante fick köra bärgningsskoter.



En helg man måste göra om. En helg fylld med skratt och mys.

Jag sitter i Barsele och tittar på när Glenn packar, en annan låg ju lite före och var klar för länge sen.

Ikväll bär det av till Rödingfors med gänget, ska köra skoter, mysa och bara umgås.
Det ser jag fram emot.

Nu sitter jag och sjunger lite till Melissa Horn. Hon är mys.

Nej dags att lyfta på rumpan och hjälpa Glenn att packa.

Idag är man ledig, så man fick sova tills man vaknade imorse. Jag har hunnit vara ner till optikern en sväng, diskat och dammtorkat lite. Snart ska jag fika med Anna! YEAH!

Jag skulle vilja beställa ett par nya brillor, men jag måste spara pengar till London. Då ska det handlas på Oxford street. Jag längtar.

Jag sitter och lyssnar på Rent soundtracket och saknar Lisa. Irland är alldeles för långt bort. Först Gotland, sedan Irland.

Jag saknar mina syskonbarn också, jättemycket. De är mina tre största ögonstenar, och snart är de fyra. Jag älskar livet.

Nu ska jag sätta mig med gitarren innan jag ska ner och fika med Anna.

Kram

Förlåt om jag tjatar... Men Tracy Chapman måste vara en av världens bästa artister någonsin. Konserten i London gjorde henne om möjligt ännu större, vilket förövrigt var en av 2009's bästa händelse!

Jag sitter i alla fall och lyssnar på hennes senaste album Our bright future. Sing for you är låt nummer ett på skivan, på två sätt, det är ett faktum.

Jag sitter och väntar på att Glenn ska ta och dra sig från Jonas någon gång så att man får gå isäng och sova, jag är trött och less. Han får 10 minuter, sedan är dörrarna låsta, och jag vill inte öppna. Ha!

Jag måste nog börja vänja mig vid att mitt högra öga alltid kommer vara större än det vänstra, det känns inte som att det kommer försvinna, eftersom allt annat är borta. Men det kan jag nog leva med, det ser lite coolt ut, det gör mig unik.

Jag köpte föresten en fotoskrivare idag! Fan vad kul! Nu kan jag skriva ut bilder lite hipp som happ, det kommer gå bläckpatroner i början, det är ett som är säkert.

Annars rullar livet på som vanligt. Just nu känner jag mig bara lite ensam och bortglömd, en liten svacka. Det är mänskligt, har jag hört.

Jag har egentligen ingenting alls att skriva. Livet rullar på som vanligt, inga konstigheter.

Jag kämpar fortfarande på med min bok, En komikers uppväxt av Jonas Gardell. Jag sitter och äter merci, som jag egentligen inte alls tycker om, men jag var godissugen.
Jag har funderat på om man någon gång skulle ha tagit jägarexamen. Jag längtar till sommaren när man kan fara ut med båten och kanske fiska en stund.

Jag saknar fortfarande alla klasskamrater som lämnat en i sticket ;)
Jag skulle vilja fota, men vintern är alldeles för mörk.
Jag älskar hur glad jag blir av Kapten Röds musik.
Jag skulle inte må dåligt av ett nytt par adidasskor direkt.
Jag älskar Glenn riktigt mycket.