Det är roligt att sitta på sidan av och se två svenska kulturer krocka.
En äldre kvinna från Pauträsk står på busstationen och pratar med en man från Stockholm och man kan tydligt se hur han undrar över var han har hamnat.
Den äldre kvinnan har en gäll röst och en märkbart norrländsk dialekt och andas knappt mellan orden.
Mannen nickar och håller med i allt hon säger, men delar inte med sig av sina tankar.
Hon pratar om besinpriser och om allt regn som kommit i sommar, han försöker hitta en lucka för att kunna smita undan.
Han bor i en folktät stad där folk går förbi varandra utan en tanke på var de är påväg.
Hon bor i en by där man pratar med de som väntar på bussen, när de kan vara de enda människor man träffar under dagen.
Han ska flyga tillbaks till sin stad, från hålan där han träffade tanten med den gälla rösten.

Jag sitter på sidan och tittar på.