Jag sitter här i lägenheten med persiennerna nere och äter min kycklingsallad. Jag lyssnar på skön musik på Ipoden och känner hur allt bara försvinner. Jag har jobbat mina 8 timmar och jag känner att allt inte riktigt fungerar som det ska i huvudet. Om ni förstod hur många gäspningar jag har kvävt idag.
Om ni förstod hur många gånger jag sagt "Vill du ha kvittot?" och "på summan?".

Efter att ha sagt det några hundra gånger så tänker jag inte längre på vad jag säger. Jag har kommit på människor som faktiskt inte vet vad de svarar på när de får frågan om de vill "ha det på summan". Så för er ska jag förklara att om du betalar med kort, har du möjlighet att ta ut extra pengar. Så du kan svara - ta det på 100, om du vill ha småpengar. Eller, kan du ta det på en hundring extra? Du väljer själv. Det funkar alltså inte att ta det på ett mindre belopp. ;)

Ikväll blir det nog att åka till Långsjöby och fiska tror jag. Ida ville tydligen ha med mig, eller så var det bara som hon sa. Det märks väl.

Ni får ursäkta om jag skriver hemskt tråkiga inlägg nu ett tag, men när jag kommer hem från jobbet är jag inte den mest sociala. :)

---

Jag tror... Jag tror på det här... Allt är så underbart att det gör ont, allt är perfekt. Ge mig dig.