Ja, vad ska man säga. Yran bjöd på överraskningar, kära återseenden och nya bekantskaper. Det var otroligt mycket folk men ändå lyckades jag gå in i folk jag känner väl. 

Fredagen firades med Ida och hennes vänner, och vilka trevliga vänner sen! Med tre sjuksyrror på samma fest kan man inte känna sig annat än trygg. Hoffmaestro var riktigt grymma och jag skrek mig hes under kvällen. Fötterna ömmade och axlarna var solbrända, en bra recension på en trevlig kväll. Sen till det bästa av allt, Bella dök upp efter 8 veckor i Filipinerna! 

Lördagen bjöd på regn vilket gjorde att Bella fick besök i korridoren. Med tända ljus, vin och grogg blev det en grym kväll medan regnet öste ner utanför. Väl ute på området började gårdagens kalas göra sig påmint och det blev en lugn kväll på en bänk medan Nause fick folk att dansa. 

I am a highwayman, on the road again
Me and my guitar, and my rambling band